Några har bett mig och även Jonas berätta om hur vi träffades. Så jag tänkte göra det idag. Vissa detaljer kommer jag inte gå in på för jag vill visa respekt mot folk som är inblandade. Kanske berättar i framtiden när jag känner mig mer trygg här.
Jag har känt Jonas i ca 5 år, lite mer. Första gången jag träffa honom va på midsommar. Min tjejkompis hade flyttat till Smögen och hon skulle fira tillsammans med hennes nya vänner där ute, så jag och Anna åkte upp från Göteborg för att göra dom sällskap.
Denna midsommarfest var hemma hos Jonas. Jag och Anna kom in i hans lägenhet och i vardagsrummet satt Jonas tillsammans med säkert 10 tjejer.
Dessa tjejer var Jonas dåvarande flickvän och hennes vänner. Jag tyckte inte Jonas va speciellt snygg men han va trevlig, absolut men inget mer.
Sen 2-3 månader efter det blev jag tillsammans med mitt ex igen och livet fortsatte rulla på. Vi, jag och Jonas träffades på vissa fester men vi pratade inte så mycket, kanske för att ingen av oss va singlar.
2014-2015 firade vi nyår tillsammans. Då hade Jonas blivit singel men jag var fortfarande tillsammans med J.L (min dåvarande pojkvän) men jag kommer ihåg att Jonas och jag stod i baren och pratade en del, vi blanda drinkar och skrattade.. ja vi flörta säkert lite, men oskyldigt. Men det va första gången jag fick upp ögonen för Jonas.
Nästa gång vi träffades var på midsommarafton 2015. Då skulle Jonas ha festen hemma hos sig så jag skrev till Jonas någon månad innan och frågade om jag fick komma, vilket jag fick. Han frågade om han skulle bjuda in J.L också men sa nej, för då hade vi gjort slut och jag var singel. Sen började vi skriva lite, men allt i hemlighet. Ni vet min vän som hade flyttat till Smögen från Göteborg som jag skrev om i början? hon hade under denna tid blivit väldigt nära vän med Jonas ex. Så vi två blev ju bekanta med varann. och ni vet ju den oskrivna regeln aka tjejkoden om att träffa en tjejkompis ex, det är förbjudet och jag ville verkligen inte såra någon. För hon är en underbar tjej!
Men oavsett, så sa min magkänsla att jag inte skulle släppa Jonas.. och som sagt, jag var endast bekant med hans ex.
Så jag fortsatte skriva med Jonas, sen kom midsommarafton och ja vi flörta en del där, hade ögonkontakt en del men eftersom ingen visste att vi skrev så kunde vi inte visa det öppet. Vet att jag vid något tillfälle fick ett sms av Jonas där det stod – va fin du är ikväll?
Sen försökte Jonas några gånger efter midsommarhelgen bestämma träff med mig men jag hittade alltid på en ursäkt för att slippa ses.. och inte för att jag inte ville utan jag ville inte såra någon.
Jonas gav inte upp och tillslut träffades vi.
Så ni som alltid sätter andra framför er själva, tänk efter ibland.. för ibland, kanske du går miste om det bästa.
Känner igen mig så mycket i det du skriver.. Jag och min sambo gick i samma klass hela högstadiet och har varit väldigt bra vänner sedan dess. under gymnasiet blev han tillsammans med mina vänners vän. lika här jag ”umgicks” med henne genom mina vänner, vi umgick inte ensam bara hon och jag. ca ett år efter att dem gjorde slut, började jag och min sambo få känslor för varandra och jag velade framoch tillbaka hur jag skulle göra för egentligen var det ju inte ok att ta någons ex. efter mycket om och men blev vi tillsammans ändå.. jag fick mig en rejäl känga och alla mina vänner vände ryggen till och tyckte att jag var ett svin.. än idag pratar jag inte med dem.. såhär i efterhand inser jag att om de hade varit mina riktiga vänner hade de varit glad för min skull, att jag var glad och lycklig. Nu sitter vi här 5,5 år senare med en 5månaders dotter! Lycklig som fan att jag följde mitt hjärta och inte någon fånig ”tjejkod”!
Känner igen mig så mycket i det du skriver.. Jag och min sambo gick i samma klass hela högstadiet och har varit väldigt bra vänner sedan dess. under gymnasiet blev han tillsammans med mina vänners vän. lika här jag ”umgicks” med henne genom mina vänner, vi umgick inte ensam bara hon och jag. ca ett år efter att dem gjorde slut, började jag och min sambo få känslor för varandra och jag velade framoch tillbaka hur jag skulle göra för egentligen var det ju inte ok att ta någons ex. efter mycket om och men blev vi tillsammans ändå.. jag fick mig en rejäl känga och alla mina vänner vände ryggen till och tyckte att jag var ett svin.. än idag pratar jag inte med dem.. såhär i efterhand inser jag att om de hade varit mina riktiga vänner hade de varit glad för min skull, att jag var glad och lycklig. Nu sitter vi här 5,5 år senare med en 5månaders dotter! Lycklig som fan att jag följde mitt hjärta och inte någon fånig ”tjejkod”!
det finns tyvärr inga girlkods längre skulle jag säga. Ni var ju inte nära vänner heller så du har inte alls gjort nå fel! heja dig! och heja kärleken! ??
det finns tyvärr inga girlkods längre skulle jag säga. Ni var ju inte nära vänner heller så du har inte alls gjort nå fel! heja dig! och heja kärleken! ??
Men SÅ spännande att läsa! Som du säger, i många fall ska man inte bryta vissa koder. Men ibland måste man också tänka på sig själv, bara sig själv. Ha det bäst!!
Men SÅ spännande att läsa! Som du säger, i många fall ska man inte bryta vissa koder. Men ibland måste man också tänka på sig själv, bara sig själv. Ha det bäst!!
Wow! Så fint inlägg!?
Wow! Så fint inlägg!?
Kram! <3
Kram! <3
Wow! Grymt fina är ni! Vilken historia ? heja dig!!
Wow! Grymt fina är ni! Vilken historia ? heja dig!!
<3
<3