Malin Gabrielsson

Lite sent svar kanske men jag tänkte dela med mig av mina tankar. Jag har två barn, gått upp mycket med båda & hatade de. Har många kilon kvar men mina barn mår bra & det måste man priotera ? första förlossningen tog 37h. Jag har nog klarat 34h av dom utan min sambo men under själva krystningarna & den sista delen av förlossningen var han en trygg punkt. Men har du någon annan som du känner trygghet med så ska du inte behöva tänka mer. Har du någon som kan hjälpa dig iallafall första veckan minst så absolut skicka iväg Jonas;) man är känslig första tiden efter förlossningen så ni ska verkligen prata om det, kanske t.o.m med en psykolog för att få lite tips!Förlossning nr 2 tog knappt 18h från vattengång, från värkstart tog de 11h. Denna gången var min sambo mycket mer redo & pushade mig till att gå lite till, ta ett värmande bad, pratade så jag kunde fokusera på hans röst. Ja herregud vilken trygghet. Gör det som känns rätt för er. Bara ni vet att någon kommer finnas där för dig om han åker. Han kan ju vara med via facetime;) jag tror som du skrev att ni kommer ångra er oavsett vilket val ni gör:) lycka till & det kommer bli bra oavsett hur det blir! Barnet kommer finnas där även om det tar ett tag efter förlossningen innan Jonas träffar honom! Dom små minns ändå inte första tiden. Då är det du som är viktigast då det är dina hjärtslag han känner igen & känner sig trygg med ❤ Skriver gärna mer tips/ saker som hjälpt mig både innan & efter förlossning! Bara att slänga iväg ett mejl isåfall! ? lycka till! Kroppen är HELT otrolig som klarar förlossningar! Ps, be om att få ha en student, dom har den senaste tekniken & är väldigt noga med allt dom gör! Fick INGA skador tack vare studenter som var extra noga med allt!

Finns det någon möjlighet att föda i det landet han kommer att vistas i? Eller snarare att spendera den första tiden med bebisen i. Att missa en förlossning är ju såklart jättetrist men att missa den första, kanske till och med två första månaderna av sitt barns liv skulle jag aldrig kunna föreställa mig! hoppas ni hittar ett sätt som känns bra för er!

Känns som alla har fantastiska män. själv fick man noll hjälp av min dotters pappa. jag fick hör kejsarsnitt då jag har opererat ryggen några gånger. men min tös pappa var med under förlossningen åså men inte till ngn nytta. svimmade när de tog blodprover, sov hela nätterna, vaknade inte när barnet vaknade, hjälpte inte till med matning( hade ersättning) nope, han bara sov och sen klagade på hur trött han var. själv hade man precis opererats och fick ta hand om allt själv. det jag säger är att du klarar dig själv, det kan hända mycket, men när det gäller ditt barn så gör man allt och man klarar sig. visst absolut hade det vart skönt att ha en förälder till som kunne hjälpt en men man klarar sig. det valet ni gör är erat val och funkar det för er så kör på! tänker att vi är många förstående mammor här ute du kan prata med.

Det är svårt att förklara men när man är gravid ser man förlossningen som ett mål men tänker inte på att det är efter förlossningen allt börjar. Att som pappa missa förlossningen skulle vara oerhört trist. Men att dessutom missa den första månaden/månaderna med sitt barn skulle jag aldrig önska någon. Önskar er all lycka och hur ni än väljer att göra så hoppas jag det löser sig på bästa sätt. Kramar en tvåbarnsmamma

Förstår inte riktigt att tanken ens kommer upp. Karriärsmöjligheter kommer och går, pengar är nödvändigt men inte värt att missa sitt barns födelse för! Ni har ingen aning om ifall ni kommer få fler barn, att bara förutsätta det är naivt. Och även om ni nu får det – tråkigt att förklara för barnet att pappa valde jobb istället för att finnas där för mamman. Jag tror ni båda kommer ångra er djupt, speciellt om något skulle gå fel.

Jag hade klarat förlossningen med min syster utan min man men aldrig tiden efter förlossnIngen. Allt beror på hur man mår psykiskt och för mig så behövde jag min man. Och som du beskriver det är Jonas din stora trygg punkt och då behöver du hoNom. Speciellt ifall tex förlossningen inte går som planerat eller om det händer något. *peppar peppar* När man får barn så vill man bara få familjen samlad ♥️

fler changser kommer att komma till Jonas det är jag helt säker på men det är bara en gång som eran son föds det ögonblicket kommer bara en gång. Även om ni ska ha fler barn så är det bara en gång ett ögonblick som eran son föds. Det är ju självklart erat eget beslut hur ni ska göra men jag kan verkligen rekomendera att ha en doula om inte Jonas är med. Jag känner en jätte duktig och helt fantastisk doula om det skulle vara intressant Är det bara att höra av dig ?

Jag skulle nog klara av förlossningen själv (finns ju så duktiga barnmorskor som hjälper till med allt) men ALDRIG tiden efteråt. Det är hemskt och underbart på samma gång, men framförallt fruktansvärt tufft på många sätt. Jag fick en del komplikationer och mådde dåligt både fysiskt och psykiskt. Hade gått under utan min sambo.

Kan du inte följa med honom och föda utomlands? Är inte de ett häftigt alternativ ?

Jag födde för en månad sen och kan bara utgå från mig själv och min erfarenhet. Jag hade aldrig någonsin klarat förlossningen och första tiden utan min sambo. Att gå igenom förlossningen tillsammans är en så häftig upplevelse, det stärker er som par!Efter förlossningen hade jag väldigt ont och fick lite komplikationer, kunde inte komma upp ur sängen utan hjälp, min sambos stöd var ovärdeligt då! Det är bara ni som vet vad som är rätt för er, men jag personligen tycker verkligen ni ska överväga en gång till! Prata noga igenom hur ni tänker och känner! ?

När man får barn kommer hela ens världsuppfattning förändras. Jag tänkte att jag skulle snabbt tillbaka till jobbet, jag skulle göra karriär. Sen föddes vårt barn allvarligt sjukt och det ända jag och pappan vill är att vara nära henne. Vi har nu bott på sjukhuset med henne i fyra månader och jag hade inte klarat det utan min man. Och nu planerar vi för att få så mycket tid som möjligt med henne. För hennes tid är nu och kanske inte imorgon, medan ens karriär kan vänta. Hon är det viktigaste i livet. Vi skulle göra allt för henne. Dagen hon föddes så öppnades våran hjärtan för riktigt kärlek och riktig smärta.

När vi fick vårt första barn var det helt magiska första dygn. Som par är det en oerhörd fantastisk, sammanflätande upplevelse, allt i ett stort snurrigt lyckorus.En förlossning är ju inte bara att få ut barnet. Det är att ta emot det när den kommer ut, ge den kärlek, lära känna det, läsa dess behov, sitta hud-mot-hud, hjälpa varandra när man inte vet hur man ska göra eller vad som händer. Den upplevelsen kommer aldrig tillbaka, inte ens med andra barnet. Missa inte den upplevelsen tillsammans. Det är inte värt det. Det kommer säkerligen fler uppdrag som han kan ta, men den här upplevelsen kommer aldrig igen.

Det är inte bara du som ska få en bebis. Det är NI! Jobb kommer och går, ingenting hänger NÅGONSIN på ett enda tillfälle. Livet funkar inte så. Är det meningen att man ska slå igenom så gör man det, oavsett om man väljer bort en möjlighet – den dyker upp senare, när det passar bättre i tiden. Kanske till och med nånting ännu bättre. SÅ funkar livet. Livet är kort. Vad tror ni att man minns när Pren har passerat? Är det hur mycket pengar man tjänat, hur många kändisar man känner, hur stort hus man har haft? Eller är det hur många man har runt omkring en som fortfarande älskar en, hur nära man har stått sina barn och sin familj, vilka band man har knutit under resans gång?Mina två cent lägger jag på att jonas inte förstår vad som väntar honom, vilka känslor som kommer att skölja över honom och vilken prio som kommer att vara självklar när han har er bebis i famnen. Då kommer karriären att vara långt borta i tankarna.

Har fått två barn och haft min sambo vid min sida båda gångerna. Som många skriver så känner man sig väldigt utsatt på något vis och det finns ingen man känner som just där och då som man egentligen inte vill ha mer än sin man. Så magiskt o se mitt i all kamp hur de förundras o gråter när de ser huvudet komma ut och den stolta blicken efteråt som bekräftar vilken kämpe man har varit. Sen kan ja ärligt säga att han va jobbig emellanåt med sina kommentarer eller gester för man ändrar sig ständigt ? andra omgången va en gudomlig upplevelse när man va mer förberedd. jag tror såklart att han kommer ångra sig att han inte är med första tiden för det är så mycket med anknytning o göra, vilken kan göra att bebisen blir ”mammig” (iofs kan de bli de ändå ?). Men ha någon mer med dig iallafall för du vill verkligen inte göra det ensam. Kanske ni får FaceTime:a?? hur som haver: det är stort spec när det är första gången o allt ska klaffa med att hitta sin roll, amning mm men jag tror inte att Lowe kommer bli jättepåverkad av att hans pappa inte va där. Tänker ju att det va någon fotbollsfru som födde sitt barn ensamt för ”Sveriges skull” ☺️ sen kan det va kul o filma eller iaf fota upplevelsen. Min sambo tog kort utan att ja visste om det mitt under de täta värkarna och det är så häftigt o magiskt att se såhär i efterhand ☺️ Grattis till er båda o stort lycka till! Tror att ni kan bäst känna själva hur det ska gå till!

Jag födde min son i Augusti och hade endast min mamma med mig på förlossningen, men jag tror att Jonas kommer ångra sig om han inte kan vara där, men under förlossningen handlar ALLT om dig och bebisen. Och allt ska kännas bäst för DIG och bara dig. Så vill du ha Jonas där så ska han finnas där ☺️

Jag hade min mamma med på min första förlossning, inte pappan av olika anledningar och det gick bra det med ? ni ska göra det som känns bäst för er. Folk tycker så mycket ?

Ush vilken dum kommentar. Hoppas du själv aldrig råkat ut för ett dilemma eller kommer göra för då kommer karma och greppar tag i dig!

Om inte Jonas skulle vara med så tycker JAG att din mamma ska vara med! Både min sambo och mamma var med och det var så skönt! Båda kunde serva medans jag låg och hade ont och stötta på olika vis. Men en förlossning klarar du självklart på egen hand om du skulle vilja det för personalen är så sjukt grymma. Dock är det nog första tiden hemma som kan vara extra jobbig ensam, ofta får man babyblues och det är inte så lätt att ge bebis fullt fokus då, då är det jätte skönt att ha pappan hemma.

Ni ska SÅKLART göra det ni känner blir bäst för er MEN jag hade aldrig tagit ett sånt jobb som pappa, en förlossning är man inte med om varje dag och jobben försvinner inte.Varje förlossning är så otroligt unik också så skulle ni få fler barn kommer inte nästa vara detsamma etc. Missförstå mig rätt nu ? Karriären skulle jag med glädje låta vila framför det. Hoppas att ni finner det som blir bäst för er <3

Enligt mig är det ganska självklart. Familjen går före karriären. Att missa sitt första barns förlossning och första månaden får man inte igen. Ett jobberbjudande kan däremot komma igen. Lycka till och hoppas allt löser sig till det bästa<3

det är inget svårt beslut alls. Jobb kommer och går men inget. Absolut inget är mäktigare i livet än födseln av ens barn. När vi ligger på vår dödsbödd så är det inte tankar på karriären vi minns och värdesätter utan tankar på nära och kära, vår tid tillsammans och de där magiska stunderna i livet. I slutändan är inget annat av värde än det.

Det märks att han inte vet vad han pratar om när han säger att han skulle ångra sig vad han än väljer… Man ångrar inte att man fått se sitt eget barn komma till världen. Och den kärlek man känner när barnet ligger i magen är så långt ifrån den kärlek man känner när man får barnet i sina armar. Även om man inte kan tro att man kan älska något mer än den lilla ärtan i magen men det kan man faktiskt. Jonas har gjort karriär och kommer garanterat göra det om och om igen utan det här erbjudandet. Man väljer inte bort sina barn, oavsett vad.

så svårt beslut tror att de är Jonas som kommer vara den som ångrar det mest oavsett år de ju så viktigt att ni år överens så det inte senare blir en sak som de kan bli bråk om. De låter ju som ni är det men ändå . Kanske kan Jonas fråga dem om de finns möjlighet att fort åka hem och ta ledigt några dagar om denstartar men de beror ju såklart hur långt bort än är osv..har fött tre barn men har alltid haft pappan med men hade inte velat gå igenom den själv . Och jag tror jag hade tagit med mamma om pappan inte kan. Oavsett vad du säger eller gör är ju du hennes dotter och hon vet ju precis vad du går igenom och vilken fantastisk upplevelse att få vara med. Har tyvärr inget råd men hoppas de på något sätt går kombinera båda sakerna. Lycka till.

Hej, jag födde min första son i mars. Pappan var med så kan inte uttala mig så mycket om Jonas ska eller inte, det är bara ni som kan. MEN jag rekommenderar verkligen verkligen att ha någon där iallafall och inte göra helt själv. Din mamma, kompis eller kanske till och med en doula (?) Jag var så säker att jag skulle bli sur o arg för att jag vanligtvis blir irriterad när jag har ont men blev raka motsatsen och ville bara ha någon som satt och klappade mig i pannan och serverade mig med äpplejuice, typ. Kände mig så svag och ensam där och då.. så att bara ha någon som BARA brydde sig om mig betydde allt där och då. Därför vill jag verkligen rekommendera att ha med någon. Men när jag tänker tillbaka så var man samtidigt så sjukt uppe i allt och stängd i sig själv av all smärta så om det var Nicklas, mamma, någon kompis eller till o med någon doula .. hade nog inte spelat så stor roll där och då. Så följ vad ni själva känner, Jonas MÅSTE inte vara med, du löser det ändå, men någon är verkligen ett Tips! Du kanske han skriva till fotbollsspelaren Granqvist fru som födde utan honom under VM i somras o få lite råd/tips/bli lugn ? p.s tänk på att första tiden är mycket tuff med främst känslorna. jag drabbades av baby blues som varade i tre veckor så att ha någon back-up som kan sova hos dig osv ibland när det är tufft, kanske din mamma, är också nått ni kan tänka på. Hoppas jag inte satt några grillor, ville bara berätta hur jag själv upplevde det. Svårt o veta innan hur det är efter. Men som sagt, även om ingen kan ersätta Jonas så kan ju han alltid finnas på telefon (o kanske skyla under förlossning?) och någon annan bara hålla dig sällskap På plats. kram kram

Om Jonas känner att det erbjudandet han har fått är once in a life time, be honom att prata med dem så kan dem kanske göra upp en bättre plan. Dem kanske kan gå med att låta honom komma hem just den veckan du ska föda eller så kanske dem kan flytta på start datumet. Om han inte kan vara med så be din mamma, jag lovar att det kommer bli en oförglömlig dag för henne och dig. Min mamma var med när min brorsdotter föddes och hon glömmer det aldrig. Plus, din mamma vet vad du går igenom och hon blir ett stöd på ett helt annat sätt. Hoppas ni hittar en lösning som ni själva är okej med och inte ångrar senare eller använder det som ett ”slag” om ni skulle hamna i en diskution (hände min kompis och hennes man)

Jag tror Jonas kommer ångra sig om han inte är med på förlossningen OCH missar första månaden. Den första månaden lär vara magisk och du knyter starka band till barnet. Även om jobberbjudandet är fantastiskt, så kommer nya möjligheter. Men att missa första tiden med sitt barn tror jag man ångrar starkt. Men bara ni bestämmer er för något som känns bra för er båda!

Först och främst, grattis till bebisen! Det är ett svårt val nu ställs inför och självklart ett beslut enbart ni två ska ta gemensamt. Jag vet bara att hade det varit jag hade jag inte kunnat tänka mig att gå igenom en förlossning själv. Födde vårt första barn för 10 månader sedan och hade aldrig klarat förlossningen utan mitt barns pappa som var ett otroligt stöd. Han kommer ju även att missa första månaden med barnet och tro mig det är tufft, att gå igenom det utan pappan hade inte varit ett alternativ för mig. Som sagt det är ett beslut men jag tror att Jonas kommer ångra sig om han inte är med på sitt barns förlossning och missar de första veckorna med barnet. Lycka till hur ni än gör.

Han missar förlossningen OCH första månaden med bebisen? Jag hade inte accepterat det. Om det bara vore förlossningen, kanske, men att missa förlossningen och barnets första månad låter alldeles för mycket. Att ens överväga det tycker jag känns sorgligt! Anknytningen är ju dessutom väldigt viktig i början.Hoppas ni kommer fram till ett beslut som känns bäst för just ER!

Jag lever med en kille som spelar hockey och får ibland ta ställning till erbjudanden osv som kanske jag själv inte är så Taggad på. Vi har inte barn men vill gärna ha och pratar mycket om att säsongen då kan krocka med förlossning osv och hur vi ska lösa det etc. Jag tror att trots att du säger att Jonas får ta beslutet själv att det är viktigt att ni sätter er ner och pratar så att båda får berätta hur det känns och vad som är viktigt för er utifrån både scenarion. Är helt säker på att ni kommer komma med en bra lösning tillslut! lycka till med allt och kram ❤️

Jag anser att barnet är viktigare än karriären! ❤️

Fina du, det kommer bli superbra oavsett vad Jonas väljer att göra! När jag var 15 år födde jag mitt första barn, då var inte pappan med utan jag hade med mig min mamma. Jag hade egen lägenhet och var ensamstående på heltid i 4 år med sonen, man klarar sig ensam. Nu är jag 21 år och födde för lite mer än en månad sedan min dotter, pappan var med. Självklart var förlossningen där pappan var med lite extra, att se hans tårar när hon föddes osv, det är någonting speciellt. Men förlossningen där min mamma var med var också fantastisk. ♡ tror dock Jonas kommer ångra sig om han inte är med, men detta erbjudandet kanske kommer påverka hela er framtid positivt? Då gör han det ju för familjens skull vilket också är viktigt. Det kommer bli bra oavsett. ♡

Om ett hade varit jag så hade jag nog tänkt att jobberbjudanden kan dyka upp igen men att få vara med på sitt första barns förlossning kommer aldrig hända igen. Jag har själv inga barn så vet inte hur en förlossning kan gå till men jag tror att man skulle ångra det mer än att ångra ett jobberbjudande. Det blir såklart bra oavsett vad ni väljer men så hade jag tänkt. Lycka till med allt ?

Vilket dilemma! Det är tur att du är en sån bra flickvän och låter honom göra valet och accepterar vad det än blir! ?

Kan han inte komma hem den veckan de är beräknat ? Nej inte vet jag de låter tufft som fan bara ? men sjukt fin är du iaf ? han får va med på FaceTime ?

Kan inte annat än att hålla med.. man gör som man själv liv apsolut.. MEN ett barn går före ALLT. Ja personligen hade gråtit sönder mig.. självklart ska äns pojkvän/man vara där. 3n förlossning något man upplever EN de allra första gången. De låter hårt men hur sjutton kan man välja sin karriär framför att bli föräldrer? Förlåt om de låter helt knas men i mina öron och ögon så låter de som han inte skulle vara redo att ha satt ett barn till världen.. jag har själv två barn och jag har haft sambon med de är den ända människan i mitt liv som någonsin skulle få vara med mig under den tiden.. man upplever bara en födsel engång i alla fall den första gången. De är erat barn de handlar om Jonas ska vara där hos dig och er när bebben kommer ut. Jag menar inget illa om de jag skrivit utan jag menar väl och hoppas du inte blir ledsen eller arg. Ja menar väl och ja är ju mamma själv så ja berättar vad ja jade kännt..Kram på er

Skulle inte varit detsamma att genomgått förlossningen utan min sambo och dotterns pappa. Så glad att vi delar den upplevelsen tillsammans och kan prata om allting gemensamt såhär efteråt. Nånting man aldrig får uppleva igen❤️ Hoppas de kan lösas så han kan få vara med på båda! All lycka till✨

Väljer man att skaffa barn så tycker jag att man har skrivit på ett livstidskontrakt och det innebär att man är med från början. Man måste sätta sig själv åt sidan dagen man beslutar sig för att sätta ett liv till världen. Ni kommer aldrig någonsin igen att sätta er själv före livet i din mage. Heka er värld kommer att kretsa runt honom. Jonas kommer aldrig att förlåta sig själv om han inte är med. Och du kommer heller inte att förlåta honom. Vad ska ni säga till er son när han frågar hur det var att föda honom? När han frågar varför inte pappa var med? Att det var viktigare med karriären? Jag har en 9 månaders dotter hemma och hennes pappa är inte hennes biologiska pappa men han var med på förlossningen för att det var en självklarhet. Jag som redan har barn och har fått känna den fantastiska och obeskivliga kärleken man känner till sitt barn kan bara säga att ni båda har en skyldighet mot varandra och mot erat barn att finnas där och stötta i alla situationer. Ni kommer aldrig att uppleva något större än er förlossning! Det är magiskt och helt fantastiskt ❤️ Lycka till

Jag födde första sonen med pappan och andra sonen utan. Ärligt kändes ingen skillnad för mig mer att ändra gången var min bästavän med och vi hade så kul i början och sen var hon ett grymt stöd. Jagångraer inget. Dock gör pappan det lite han var hemma med storebror.

Åh Så svårt vilken knivig sits. Fick själv mitt första barn för ett år sedan och medan ja va helt slut och knappt orka öppna mina ögon när han va ute så stod min sambo med tårar som rann ner för hans kindern för att få se sitt son för första gången. Det är nått aldrig Jonas kommer få tillbaka om han skulle ta erbjudandet. jag Tror han kmr ångra sig om han inte är med. Familjen går före karriären Och speciellt när det är ens första barn för det händer bara en gång❤️

Jobbigt val ? men kommer bli jättebra oavsett ❤️

Jag vet med all säkerhet att du fixar det oavsett vad! Man kan ju alltid ha sin mamma som extra stöd ?

Jag förstår känslan av att gå miste om en fantastiskt chans i karriären, men vem säger att en sån chans inte kommer igen? Första tiden med barnet och en förlossningen kommer aldrig Igen! Bara en omtänksam tanke, inget dömande ?

Amanda

Hej! Vilket svårt dilemma ni ställs inför. Jag födde själv mitt första barn i mars i år, en stor omställning som jag inte hade kunnat föreställa mig innan.. Vad ni än bestämmer er för så se till att du får hjälp och stöd från något håll den första tiden med bebis. Om inte Jonas kan, så kan du försök o hitta det någon annanstans. Jag tror ni kommer lösa det vad ni än väljer! Jag önskar er stooort lycka till! Ska bli så kul att få följa dig genom din graviditet ? Många kramar!!