Malin Gabrielsson

Precis kommit hem från jobbet, eller jag har hunnit äta och så men annars har jag precis landat i soffan. Slängde nästan av mig alla kläder i hallen och drog på mig Jonas morgonrock. Gud vad jag saknar han idag, lite extra mycket. Han är iväg över helgen så även igår kväll var han borta. Sen jag blev gravid är Jonas trygghet extra viktig, kan inte riktigt förklara varför men han är mitt allt och väldigt mycket mer.. Han och Lowe är det bästa jag vet., och ja Lowe kan jag knappt skriva om utan att börja gråta.. Jag kan nästan föreställa mig hans lukt, han värme, han leende, hans första skratt.. hans trygghet (mmm okej nu börjar jag gråta)

vi fick en tidig julklapp, eller rättare sagt Lowe fick en väldigt tidig julklapp av Bellanico så nu ligger den lilla sängen framme och jag drömmer mig bort hela tiden. Tänk att om allt går som dom sagt får jag träffa Lowe om 132 dagar. FÖRSTÅR NI? 132 dagar.. det är ingenting, fast det känns egentligen som en evighet men snart är han faktiskt här (japp nu börja jag gråta igen)

Åh nej nu ska jag sluta tjata om han!
Är ni spända på att se hur det faktiskt lir gällande forlossningen? vem som kommer va med, mamma eller Jonar? ja herregud hörni, det är mycket som händer här bakom ”kulisserna” och längtar tills jag kan få berätta för er. Men vill verkkligen säga tack för alla tips och meddelanden gällande det inlägget! och har du missat det kan du läsa det här! Och vill bara försvara lite med att säga att Jonas självklart aldrig någonsin skulle sätta sin karriär före mig och Lowe, aldrig någonsin! utan detta är ett beslut vi gemensamt tar, det som är bäst för oss. Man måste våga chansa här i livet, och skulle det va så att Jonas inte är med på denna förlossningen så kommer han få chansen sen ändå.. Lowe ska ju ha syskon, 2 stycken!