Malin Gabrielsson

Förlossningsberättelse del 1

Natten till Fredag, alltså den 5e April vaknade jag ca 03 av förvärkar, lite kraftigare än vad dom varit innan så jag fick gå upp för att lägga mig i soffan. Försökte där att klocka dom men det var alldeles för svårt, det kom liksom inte riktigt några toppar och dippar utan den var mer som en konstant kraftig mensvärk med några få toppar. Jag lyckades somna om igen och vid 07.00 ringde klockan, skulle nämligen träffa två vänner på frukost vid 08.00 för att planera babyshower för min bästavän. När jag skulle gå hemifrån, vände jag i dörren och gick in på toaletten för att ta på mig en binda, vilket jag inte använt en enda gång under hela min graviditet men just denna dag sa magkänslan (läskigt nog!!!) ta på dig en binda.

Vi träffades på Bellora, började lägga upp mat på våra tallrikar och jag som brukar maxxa frukost och äter väldigt mycket vanligtvis hade verkligen ingen matlust.. mådde inte illa eller så jag kände bara inte för att äta. Kanske ska tillägga att jag är i vecka 38+3 och bebis är inte beräknad förens nästa vecka. Dock har jag sagt sen dag 1 att han kommer tidigare.

Jag kramar min tjejkompisar hejdå, vi skrattar och säger
– tänk om mitt vatten skulle gå nu och tänk om ni är dom sista som ser mig gravid.

Jag hade en tid för att fixa mina ögonbryn 10.00 därefter skulle jag möta upp mamma, hon hade tagit ledigt denna dag och vi skulle kolla glasögonen till henne. Vi möts 10.30 går till Synsam och när vi väl är där inne känner jag mig tröttare än vanligt, under hela tiden sitter jag i deras soffa och mamma får springa runt där inne själv, när hon väl hittade några så kom hon till mig för att visa upp dom! Jag orkade verkligen inte resa på mig.

Tillslut hittar hon ett par glasögon och vi går ut från butiken, skulle gissa på att klockan är ca 12.00/12.10 nu.
Mamma undrar om vi ska äta lunch, egentligen är jag inte alls hungrig men man kunde som sagt ha såna dagar när man inte hade någon matlust alls och fick tvinga i sig lite mat ändå,. bebisen tar nämligen för mycket plats. Men innan vi går och äter lunch behöver jag kissa, säger jag.

Vi går in i Femmanhuset, upp på övervåningen där det finns några toaletter. Vi betalar 10:- var och går in, mamma passar på hon med. Jag sätter mig ner, kissar som vanligt men när jag sen ställer mig upp kommer det något på golvet, första reaktionen är
– kiss?! men jag kissade ju precis?!
Jag sätter mig snabbt ner igen och då börjar jag skratta! gick mitt vatten precis? inne i stan? vad fan gör jag nu? Mitt vatten gick klockan 12.20.

Jag drar upp mina byxor, stoppar byxorna med papper och går ut till mamma, lunkar liksom fram för jag är så rädd att det forsa vatten. Kommer ihåg att mamma tittar jätte konstigt på mig, ni vet
”vad sysslar du med” blicken!

– Mamma jag tror mitt vatten gått.. eller nej, jag är säker på att mitt vatten har gått.

Mamma får lite smått panik, börjar hetsa med alla frågor så som
– vad ska vi göra? Ska vi ta taxi? Har du värkar?! Är det mycket?!

Sen känner jag att det börjar rinna ganska mycket, säger åt mamma att lugna ner sig sen går jag tillbaka till toaletten och tar upp telefonen för att ringa Jonas. Kommer ihåg att jag skrattade då också, tänk att jag ska ringa detta samtal nu, så overkligt, sånt adrenalin samtidigt orolig och väldigt nervös. Kommer ihåg att jag blev väldigt dålig i magen också, så något lavemang på förlossningen skulle inte behövas.

Jonas är på en inspelning denna dag, alltså inte med JLC utan en reklamfilm, så ett stort team från Stockholm hade kommit ner och dom skulle påbörja inspelningen 12 och va klara ca 16.

Ringer Jonas, han svarar (lite stressad eftersom dom spelar in)

– Mitt vatten har gått!
– Nej haha du skojar?
och jag tror verkligen att han trodde att jag skojade till en början, jag hade nämligen dragit lite skämt
gällande vattnet tidigare samt att han och jag hade skojat om att mitt vatten skulle gå just denna dag.

Men när Jonas väl inser att jag menar allvar blir han väldigt seriös, han frågar om jag har värkar, hur jag mår, vart jag är, ska han beställa uber osv osv. väldigt hjälpsam!
Vi kommer fram till att jag och Mamma tar taxi hem, Jonas skyndar på sin inspelning så ses vi hemma sen, för än så länge hade jag inga värkar 🙂

Vi börjar gå genom stan till där vi vet väldigt många Taxibilar står och under tiden ringer jag förlossningen på Östra och dom säger åt mig att komma in. Vi sätter oss i bilen, vet då att det börjar rinna igen och jag vill inte säga till chauffören att mitt vatten har gått utan vi låtsas som ingenting. Sätter mig även på min tröja och mammas halsduk. Bilfärden går bra, som tur är tar det bara 10 min från innerstan och hem. När jag går ut från Taxin rinner det rejält mycket och jag skyndar mig in, även i hissen börjar det rinna igenom mina byxor.

Jag är lugn hela tiden och skrattar mest, mamma med!
När jag väl är hemma och inväntar Jonas städar jag lite, packar det sista i BB-väskan, tog mig en snabb dusch och satt lite på pilatesbollen. Jonas kommer hem runt 14.00. Han checkar snabbt läget med mig, och läget är som sagt fortfarande väldigt bra!
han tar en snabb dusch, packar ihop sina saker och sen sätter vi oss i bilen.
Känslan då är obeskrivlig, vi är alltså äntligen på g in till BB, vi ska inom några timmar få träffa våran lilla ängel.

fortsättning följer..
Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Johanna

    Så kul att läsa. Minns att jag sa grattis till er utan för BB när ni hade några på besök. Vi var påväg hem och jag sa att det va så himla skönt med frisk luft. Lowe och våran Astrid är födda på samma dag ?Sen är det extra roligt då jag va med i JLC’s video när dem var i Danmark och sålde cheeseburgare till mig ?

  2. Linnea

    du kan lyssna på JLC podcast där Jonas berättar om förlossningen. den heter ”mellan himmel och jord” och den finns på både spotify och podcaster, samt att den heter typ ”Jonas är pappan!”

  3. Felicia

    Hej! Åhh va kul att få läsa om din upplevelse ? jobbar som buska och det är alltid kul att få lite inblick i vad de blivande mammorna efteråt satt värde på under förlossningarna ? hade varit kul att få läsa en ”förlossningsverättelse” ur Jonas perspektiv också ? det är sällan man får veta hur pappan upplever det och som buska på en förlossningsavdelning skulle det vara kul att få läsa ?

  4. Nathalie

    Åh blir helt gråtig, minns såväl den där pirrande nervösa men på nåt sätt överlyckliga känslan när vattnet gick ?

stats